Känslan av nederlag och värdelöshet. Det är känslan som ibland sveper över min tinnitus tokiga hjärna som en farsot lite då och då. Känslan av att jag helt enkelt är helt kass. En mycket jobbig och irriterande känsla som sätter sig ganska hårt, och får mig att tvivla starkt på mig själv och de jag gör.. Visst brukar jag känna mig duktig ibland oxå. Men just denna hemska känsla lämnar starkare spår efter sig. Jag brusar upp lättare och blir arg för minsta lilla. Deprimerande och Inte coolt!
Känslan handlar dock inte bara om jobb. Den kan även appliceras på dagliga ting. Såsom min älskade familj. Duger jag som far till mitt barn? Som man till min fru?.
Jag vet inte om detta kanske egentligen är en bra känsla som dyker upp när jag minst anar. Är högst tveksam till att den kommer försvinna. Kanske bra? Storhetsvansinne och att ta saker för givet är ju då nästan uteslutet.
Men en sak e säker. De är frrrruktansvärt jobbigt!
Lillpojken din tok!!! Du vet ju att du är bäst! Ryck upp dej nu så kokar vi makaroner och hånglar?:D
SvaraRaderaJag är helt med dig, ibland blir inget man gör så bra som man vill, en fruktansvärt jobbig känsla! Samtidigt är det nog så att känslan av att det inte duger, att man inte räcker till är det som får en att pusha sig själv, testa nya grejer och utvecklas. Du har på en ganska kort tid utvecklat både ditt tatuerande och ritande grymt mycket, var stolt över dig själv!
SvaraRaderaÄlskade vän! Alla har vi sådana dagar. Bättre, sämre.. mer och mindre! Det får man tänka på är att: Dom går faktiskt över! Det vet jag! Sedan att dom kommer tillbaka, det gör dom oxå. Men då får man ta tag i det då!
SvaraRaderaDu är grym Patrik! De sista året har ditt liv gått så jävla mycket uppåt. Vet du varför??
För att du är: Jävligt bra, helt enkelt!!
Du kan så mycket och du är så vansinnigt snäll.. Du bara utvecklas och utvecklas juhe!
Ingen är perfekt och tack gode jävla gud för det! :)
Kram på dig!